Jag tycker arabiska fullblod är så vackra. Deras kroppsform och hållning är så elegant och stolt. Linjen som går från öronen över mankammen och ryggen till svansroten är på nåt sätt så fulländad att jag hakar upp mig och måste följa den med ögonen gång på gång tills formen sitter som gjuten i synminnet, och jag kan återge den på papper. Om jag sätter mig med ett tomt papper och bara slöklottrar är det ofta den rygglinjen som dyker upp först. Den och stövlar, av någon anledning. 😛 Jag har vänner som inte alls förstår tjusningen i att titta på en riktigt elegant häst, eller i hästar överhuvudtaget, men jag å min sida förstår mig inte på exempelvis fotboll och tungpiercingar, så det jämnar väl ut sig!
Tusch, ca 13×14 cm.
Inlägget finns också på: Finska
Suomi
Svenska
…är det här en viss vän ska känna sig lite träffad? 😉 Stilig häst är det ju i alla fall, det förstår jag ju då jag försöker bortse från mitt skamliga o-intresse för hästar!
Nå det är just här en viss vän förväntas veta vem jag syftar på! 😉 Men man tackar för berömmet/pärlorna, även om de kommer från ett svin! Om man kan kasta pärlor för svin så borde ju även svin kunna kasta pärlor för… kråkor? I brist på att elda för dem! *försöker förvirrat samla ihop metafårskocken*
Åh, nu fick du till ko-teckningen du ritade i somras, men som ju sedan blev för påfylld med gräs och diverse. Att sedan detta ju inte är nån ko ser jag ju… Snyggt!
Haha, tack! Det där skulle vara en ganska förvirrande kommentar för någon som inte visste vad du syftade på… Men precis, det var lite den här effekten jag var ute efter då med kon, fast med fläckar istället för glansdagrar.