Det här är en gammal teckning från år 2002. Då hade jag inte ännu upptäckt det oumbärliga verktyget tortillon (en penna av hårt hoprullat papper som används för att mjuka upp och sudda ut blyertsstreck), så därför ser den lite grövre ut än mina senare blyertsteckningar. Trots att den är så gammal (jag var 15 när jag tecknade den) tycker jag fortfarande att den är ganska snygg!
Storleken är A3 och bilden är ganska grovt beskuren eftersom min scanner är en sådan liten fjutt.
Inlägget finns också på: Finska
Suomi
Svenska
Ganska snygg? Den är ju helt galet snygg!
Sen vet jag inte hur jag fått för mig det, men jag har alltid tänkt mig bilden som ett fantastiskt vattenlandskap, under vattenytan alltså, att enhörningen således skulle vara någonslags sjöhäst. Även om det ju inte är rätt så tycker jag det blir en skojig dimension!
Man tackar, man tackar! Eller det kanske heter en tackar, en tackar om man ska vara genusmedveten. Undrar vad de medvetna baggarna anser om det. 😉
Jag förstår din parallell till undervattenslandskap! Jag fick en gång kommentaren att den såg ut som en frusen sång (”like freeze framing a song”). Det tyckte jag också att var en vacker parallell!