Vernissage

Karin Holmström utställningIdag var jag på min första vernissage någonsin! Jag förfogade över ett hörn i företagarföreningen Skickliga Skärgårdens gemensamma utställning i Pargas. Jag är jättestolt över mitt hörn, det må vara litet men det är mitt! 🙂 Tavlorna av katten och hästen är inte mina längre, men jag har fått låna dem för utställningen, och tre av de andra tavlorna skall skickas iväg till nya ägare efter att utställningen är över.

Miss Sophie
Min kusin Sofia Jansson har fungerat som assistent, roadie, rådgivare, fotograf och modell (hon finns på de två teckningarna ovanför), och jag vill tacka henne särskilt! Om mitt specialområde är teckning, så är hennes sömnad. Titta gärna på hennes fantastiska alster på hennes sysida!

Surrmumlor

Surrmumror_blogg

När mamma var liten sade hennes, jag citerar, ”hemska storebror” att hon inte fick gå och rota i hans översta byrålåda, för där bodde surrmumlor. Exakt vad de gjorde och hur de såg ut framgick aldrig, men bäst att hålla sig borta för man vet ju aldrig med surrmumlor…

Nu, ca 50 år senare, fick mamma äntligen veta hur surrmumlor ser ut, då jag ritade den här bilden åt henne i morsdagspresent! Surrmumlor äter alltså strumpor och ser ut som en korsning mellan gremlins, förfadern i muminböckerna och igelkottar. De är morska när de sitter i sin byrålåda, men ser rätt spaka ut om de ertappas med en söndrig strumpa utanför.

Bröllopsgåva

gammal brandbil teckning

Det här var min bröllopsgåva till min storebror och hans fru när de gifte sig sommaren 2010. Min bror som är FBK:are tycker om brandbilar och hans fru tycker om tamråttor, och det här är mitt försök att kombinera dem i samma bild. Jag tycker personligen att gamla veteranbrandbilar är snyggare än nya (och framförallt är de lättare att teckna…) så därför blev det en sån!

Storlek A4, svart tusch.

Monkey business

Av tradition brukar det figurera en loppig apa på alla gratulationskort som jag ritar till min lillebror och till pappa. Under årens lopp har apan fått en allt mer utpräglad personlighet. Det är en minst sagt okonventionell apa som röker, dricker och talar dålig TV-amerikanska. Han gör allting på sina egna villkor, är envis som en åsna och något av en anarkist. Dessutom avskyr han att kallas ”monkey” (han är bestämt en ”ape”), så jag lär väl snart få ett loppigt, rökluktande klagobrev angående rubriken. 🙂 Här följer några bilder ur ap-arkivet:

Apa på gammal traktor

Apan älskar Sovjetunionen (don’t ask) och gamla traktorer, och är följaktligen i sitt esse iklädd en gammal sovjetisk militärhatt på en rykande, skraltig traktor.

Apa och Hagström-bas
Apan gillar även allt som kan anses vara coolt. Solglasögon står högt i kurs. På bilden spelar han på pappas gamla Hagström-bas.

Monkey Harley Davidson

Även motorcyklar duger. Helst såna som hörs på några kilometers avstånd.

Apan har en förmåga att vara på fel plats vid fel tidpunkt. Här har han somnat i en bastrumma precis innan spelningen börjar.

Apan hyser ett stort förakt för myndigheter, men ibland hjälper inte ens långfingret. På bilden har han fastnat i flygplatsens säkerhetskontroll med en massa insmugglade spritflaskor. På etiketten i svansen står det ”Moscow, Russia”, vilket har med hans fascination för Sovjet att göra.

Av någon anledning gillar apan inte harar. Han är även ganska rädd för dem, vilket haren på bilden snart torde upptäcka.

Apa i studentmössa
Avslutningsvis har apan stått modell för abi-logon när min årskull var abiturienter. Han fanns både på våra abi-huppare och på ett av lastbilsplakaten på penkis! Det levde han på länge… Och det gjorde nog jag också. 😉

Blommor och fjärilsvingar

Den här bilden får äran att inleda min blogg! Jag tecknade den som pärmbild till årsskriften för Florakören som jag sjunger i. Det somriga motivet valde jag eftersom körens lystringssång börjar med orden ”Vi tror på blommor och på fjärilsvingar”, och noterna bildar en melodislinga ur den sången. Jag började med fjärilarna (googlade ”påfågelöga”) och fyllde sedan på med blommor, en art i taget (googlade ”prästkrage”, ”blåklocka”, ”rödklöver” och ”smörblomma”). Man tror ju att man vet hur blommor ser ut, men när man börjar studera dem inser man att det gör man inte alls det. T.ex. hade jag aldrig tänkt på att blåklockornas pistiller ser ut så där.

Teknisk data:
Storlek: A5
Medium: Tusch/bläck/ni vet sånadärna svarta pennor som det står ”permanent” på.
Tid: 2,5 h (23:30-02:00)
Bakgrundsskval: Yle Suomis önskeprogram. Tidvis riktigt bra, tidvis förfärligt.
Trivia: Först råkade F:ets nedre tvärstreck vidröra L:et, så att de tillsammans liknade ett H. Inte riktigt det ord jag hade tänkt mig… 😉 Jag fixade det i Paint efteråt.